 |
| Foto: Zuzanna Domsta |
 |
| Foto: Zuzanna Domsta |
 |
| Foto: Zuzanna Domsta |
.
söndag 4 oktober 2015
torsdag 1 oktober 2015
Språkfilosofi historia
Ja, men vad menas med språk , vad menas med filosofi och vad menas med historia ... :-)
och är det hära något verklig eller det är bara fantasier...
Vilken to be or not to be finns bara i hjärnan
och vilken bildspråk översätts till noter
Vad betyder idag det som hade ett vist betydelse igår?
Kognitiv lingvistik handlar om förhållande mellan språk och något verklighet...
Kan det vara behövligt att läsa lite på Ludwig Wittgenstein? Eller titta på språkkänsla ur historik perspektiv?
Såna här historiskt sammanfattning "
Linguistic speculation in India is attested since the Vedic period (Iron Age), beginning with the deification of vāk "speech" and the role of language (utterance, shabda) in ritual. Sanskrit grammatical tradition gives rise to linguistic philosophy beginning in the final centuries BC and early centuries AD, notably in the philosophical schools of Nyaya and Mimamsa.
In the West, inquiry into language stretches back to the 5th century BC with Socrates, Plato, Aristotle, and the Stoics.[53] Both in India and in Greece, linguistic speculation predates the emergence of grammatical traditions of systematic description of language, which emerged around the 5th century BC in India (see Yāska), and around the 3rd century BC in Greece (see Rhianus).
In the dialogue Cratylus, Plato considered the question of whether the names of things were determined by convention or by nature. He criticized conventionalism because it led to the bizarre consequence that anything can be conventionally denominated by any name. ..."
Verkar vara vetig ... i bibeln är Johanes evangeli en slags av språkfilosofi ... eller?
När det gäller Wittgenstein så hittas såna här quotes på http://www.brainyquote.com/quotes/authors/l/ludwig_wittgenstein.html :
och är det hära något verklig eller det är bara fantasier...
Vilken to be or not to be finns bara i hjärnan
och vilken bildspråk översätts till noter
Vad betyder idag det som hade ett vist betydelse igår?
Kognitiv lingvistik handlar om förhållande mellan språk och något verklighet...
Kan det vara behövligt att läsa lite på Ludwig Wittgenstein? Eller titta på språkkänsla ur historik perspektiv?
Såna här historiskt sammanfattning "
Linguistic speculation in India is attested since the Vedic period (Iron Age), beginning with the deification of vāk "speech" and the role of language (utterance, shabda) in ritual. Sanskrit grammatical tradition gives rise to linguistic philosophy beginning in the final centuries BC and early centuries AD, notably in the philosophical schools of Nyaya and Mimamsa.
In the West, inquiry into language stretches back to the 5th century BC with Socrates, Plato, Aristotle, and the Stoics.[53] Both in India and in Greece, linguistic speculation predates the emergence of grammatical traditions of systematic description of language, which emerged around the 5th century BC in India (see Yāska), and around the 3rd century BC in Greece (see Rhianus).
In the dialogue Cratylus, Plato considered the question of whether the names of things were determined by convention or by nature. He criticized conventionalism because it led to the bizarre consequence that anything can be conventionally denominated by any name. ..."
Verkar vara vetig ... i bibeln är Johanes evangeli en slags av språkfilosofi ... eller?
När det gäller Wittgenstein så hittas såna här quotes på http://www.brainyquote.com/quotes/authors/l/ludwig_wittgenstein.html :
A man will be imprisoned in a room with a door that's unlocked and opens inwards; as long as it does not occur to him to pull rather than push.
or
What can be shown, cannot be said.
or
or
The limits of my languages means the limit of my World...
Hur står det till annars med i frågan om indelningar i typer av språk ... Exempelvis logiska språk och andra typer av språk .. vad är det för indelningar...
Så på enkelt språk förklaras det om posteriori- och priori språk på http://lingvo.info/sv/babylon/constructed_languages . "Hela språk skapade utifrån existerande befintliga mänskliga språk kallas a posteriori-språk, medan språk som konstrueras utifrån filosofiska system, logik, symboler, ljud etc. kallas a priori.
Samma våldsamma århundrade som lidit under hård och nyckfull nationalistisk språkplanering och förtryck av kulturella minoriteter,
såg också tillkomsten av en motrörelse, som syftar till att skapa kulturellt inkluderande a posteriori-språk med en humanistisk agenda. Det mest framgångsrika av dessa projekt, Esperanto, lanserades år 1887 och har tagit sina ord och ljudsystem från befintliga, främst romanska, språk, och använder en helt regelbunden grammatik och ett system av affix som utökar ordförrådet. Trots sin regelbundenhet och fokus på interkulturell kommunikation, har esperanto sedan dess vuxit till ett normalt språk i den meningen att den har modersmålstalare såväl som poeter, och förvärvar nya ord precis som alla andra språk, genom lån eller kreativ användning av existerande ord och principer, vilket minskar påverkan från ytterligare språkplanering, med en akademi lika maktlös som Académie Française. I denna mening är Esperanto mindre av ett planerat språk idag än till exempel nynorska, som kräver ständiga utrensningar för att bevara sin identitet. Det finns endast ett fåtal exempel på verkligt fristående a priori-språk, men en del av dess är slående exempel på hur uppfinningsrikt, lekfullt och kreativt det mänskliga sinnet kan vara. T.ex. Solresol är baserat på stavelser bestående av toner, och skulle kunna sjungas, visslas, eller representeras med färger eller teckenspråk. Till skillnad från herdarnas visselspråk på Kanarieöarna har Solresol en medvetet planerad vokabulär."...
Samma våldsamma århundrade som lidit under hård och nyckfull nationalistisk språkplanering och förtryck av kulturella minoriteter,
såg också tillkomsten av en motrörelse, som syftar till att skapa kulturellt inkluderande a posteriori-språk med en humanistisk agenda. Det mest framgångsrika av dessa projekt, Esperanto, lanserades år 1887 och har tagit sina ord och ljudsystem från befintliga, främst romanska, språk, och använder en helt regelbunden grammatik och ett system av affix som utökar ordförrådet. Trots sin regelbundenhet och fokus på interkulturell kommunikation, har esperanto sedan dess vuxit till ett normalt språk i den meningen att den har modersmålstalare såväl som poeter, och förvärvar nya ord precis som alla andra språk, genom lån eller kreativ användning av existerande ord och principer, vilket minskar påverkan från ytterligare språkplanering, med en akademi lika maktlös som Académie Française. I denna mening är Esperanto mindre av ett planerat språk idag än till exempel nynorska, som kräver ständiga utrensningar för att bevara sin identitet. Det finns endast ett fåtal exempel på verkligt fristående a priori-språk, men en del av dess är slående exempel på hur uppfinningsrikt, lekfullt och kreativt det mänskliga sinnet kan vara. T.ex. Solresol är baserat på stavelser bestående av toner, och skulle kunna sjungas, visslas, eller representeras med färger eller teckenspråk. Till skillnad från herdarnas visselspråk på Kanarieöarna har Solresol en medvetet planerad vokabulär."...
... och vidare skrivs det :" Människor skapar även språk för särskilda syften, t.ex. att bevara hemligheter snarare än sprida förståelse. De flesta sådana är kodade versioner av existerande språk, som Astrid Lindgrens "rövarspråk", men kan också vara a priori-språk, som Hildegard von Bingens mystiska "Lingua Ignota", som använde latinsk grammatik med inverterade ord och bokstäver. En del konstnärer har lagt mycket arbete på att berika sitt fantasi-universum med s.k. konstnärliga språk (engelska "artlangs"). Kända exempel på sådana språk är Tolkiens Alviska och Orchiska, det utomjordiska Klingon i Star Trek och mer sentida exempel är "filmspråk" som Na'vi (Avatar) och Dothraki (Game of Thrones). Alla de ovan nämnda språken ser ut ungefär som vanliga språk, men det finns också språk som skapats utifrån filosofi eller logik, med målet göra möjlig en genomgripande kategorisering av begrepp. Exempel på detta är Leibnitz' filosofiska system på 1700-talet, eller, i modern tid, logikspråken Loglan och Lojban.
Slutligen omfattar språkplaneringens brokiga skara av aktiviteter även området terminologi, inom vilket forskare inom fält som kemi, biologi, geologi eller sociologi strävar med att befria orden från det vardagsspråkets nyckfullhet och föränderlighet, genom att definiera ordens betydelse otvetydigt en gång för alla. Inom en del områden kompletteras terminologin med en slags vetenskaplig eller professionell grammatik. Ett mycket regelbundet exempel få det senare är sammansättningen av kemiska benämningar (jfr "längsta ord" på många språk), medan mer naturalistiska exempel är Medicinskt Latin, som tillåter och standardiserar längre uttryck och till och med hela meningar. Inspirerade av sådant terminologiskt arbete och 1800-talets encyklopediska rörelse har lingvister försökt att bygga lingvistiska ontologier och så kallade "wordnets", som inte definierar termer, men ändå eftersträvar att klassificera och länka ord (t.ex. WordNet)."
....
Slutligen omfattar språkplaneringens brokiga skara av aktiviteter även området terminologi, inom vilket forskare inom fält som kemi, biologi, geologi eller sociologi strävar med att befria orden från det vardagsspråkets nyckfullhet och föränderlighet, genom att definiera ordens betydelse otvetydigt en gång för alla. Inom en del områden kompletteras terminologin med en slags vetenskaplig eller professionell grammatik. Ett mycket regelbundet exempel få det senare är sammansättningen av kemiska benämningar (jfr "längsta ord" på många språk), medan mer naturalistiska exempel är Medicinskt Latin, som tillåter och standardiserar längre uttryck och till och med hela meningar. Inspirerade av sådant terminologiskt arbete och 1800-talets encyklopediska rörelse har lingvister försökt att bygga lingvistiska ontologier och så kallade "wordnets", som inte definierar termer, men ändå eftersträvar att klassificera och länka ord (t.ex. WordNet)."
....
Så... vad sägs om logiska språk språkfilosofi, så som matte, och programmeringsspråk? nä .. finns nog inte sånt filosofi i den tilltänkta meningen som används nu för tiden .., eller? Och är noter ett logiskt språk? eller ?
Varför siffran 3 är inbäddat i människans varelse i form av 1.framtid, 2. dåtid, 3. nutid,; eller undermedvetna, övermedvetna och jaget eller som i hindu 3 ansikte hos Godina, eller Jehova som är en i tre personer? ...
Finns det andra logiska element som framkommer i skilda kulturer eller religioner mmm...
Kanske en människa haft tillskrivna logiska språk som avbildade människans vesen... och framställde allt på att klart och genomskinlig sätt och onda människor har blandat språk så det blev till ett blablabla... på lika sätt som beskrevs ovan..
"Samma våldsamma århundrade som lidit under hård och nyckfull nationalistisk språkplanering och förtryck av kulturella minoriteter..."
I så fal var ska man leta efter det ursprungliga språket som på ett logiskt sätt beskriver det som är mixat till en formlösa mängden av ord och ordkombinationer ...
Huna språket ... var det inte nära till en sånt ...?
Varför siffran 3 är inbäddat i människans varelse i form av 1.framtid, 2. dåtid, 3. nutid,; eller undermedvetna, övermedvetna och jaget eller som i hindu 3 ansikte hos Godina, eller Jehova som är en i tre personer? ...
Finns det andra logiska element som framkommer i skilda kulturer eller religioner mmm...
Kanske en människa haft tillskrivna logiska språk som avbildade människans vesen... och framställde allt på att klart och genomskinlig sätt och onda människor har blandat språk så det blev till ett blablabla... på lika sätt som beskrevs ovan..
"Samma våldsamma århundrade som lidit under hård och nyckfull nationalistisk språkplanering och förtryck av kulturella minoriteter..."
I så fal var ska man leta efter det ursprungliga språket som på ett logiskt sätt beskriver det som är mixat till en formlösa mängden av ord och ordkombinationer ...
Huna språket ... var det inte nära till en sånt ...?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)